Nu blir min syster yster glad!!
Jag har en storebror och en syster yster. Båda är äldre än mig. Mycket äldre. Bror 9 år och syster 6 år. Men jag älskar dom båda så mycket. De är helt underbara syskon. Även fall de var taskiga mot mig när jag var liten. Bara ett ex. En morgon i mor & far´s säng låg vi och myste. De började reta mig och sa att jag var en trollunge (efter som jag var blond och de andra två svart håriga). Allt slutade med att jag började stört lipa och sprang ut till mamma för att trösta mig och de låg kvar och skrattade. Sjust eller hur?
Bror bor i Linköping och tog all hjärna vid födsel. Han lämnade kvar lite åt mig och syster men det var inte mycket. Han är gift med en underbar tjej som tar med han på alla tokigheter, såsom att klättra i berg och sova i tält i minus grader osv. Men han tycker om det. Jag saknar han väldigt mycket, men hoppas på att flytta upp till han till våren så vi kan umgås lite mer än "typ" 3 gånger per år.
Syster träffar jag nästan dagligen. Och det är jag otrolig glad för. Hon har en familj med två underbara, underbara pojkar. Dessa pojkar är mitt liv. Jag skulle kunna gå genom eld och vatten för dom. Det är dom som betyder mest i mitt liv. Åter till mig syster. Hon äger en restaurang/fik/krog som även jag hoppar in och hjälper till allt för ofta. Men vem kan säga nej till sin älskade syster. Hon kan det där med matlagning och BAKNING!!! Hon gör underbara goda saker. Lite för goda ibland :). Hon och pojkarna är en stor del till att jag tvekar att flytta här ifrån.
Jag älskar min syskon något otroligt mycket och önskade att jag kunde klona mig så jag kunde vara hos dom båda på samma gång!













